forvirrattonarshjarta

För första gången på år har jag inte slagit knut på hjärtat. För första gången på länge är det inte förvirrat i mitt huvud. I och för sig är det inget att nämna som rör sig där ändå, men allt känns på något vis lättare. Flera kilos känslomässig tygnd har för ett ögonblick lyfts från mina axlar och det gäller att på något konstigtvis passa på att njuta av någonslags tomhet. Lugn. Troligtvis är den tunga klumpen och knuten på hjärtat tillbaka inom en snar framtid. Om jag känner mig själv.